Det händer då och då under våra coachutbildningar att vi får frågan om det är rätt att uppmärksamma och fråga om känslor i coachsamtalet. Det tycks finnas en missuppfattning om att känslor bara hör hemma i terapin och inte alls i coaching. En tanke om att coaching bara får vara grund och ytlig och inte kan beröra något på djupet.
Vi pratar mycket om EQ (Emotionell Intelligens) på utbildningarna och hur viktigt det är för oss coacher att dels förstå och hantera egna känslor och känslotillstånd. Men framförallt att hjälpa klienten att utforska och förstå sina egna känslor och hur de påverkar henne/honom i olika sammanhang. Susanne Gjerde beskriver i sin bok Coaching Vad Varför Hur bland annat hur processcoaching används vid frågor om just känslor. Coachen ställer utforskande frågor som gör det lättare för klienten att känna efter och sätta ord på känslorna. Det ger klienten ett mer medvetet förhållningssätt till den upplevelsen.
Enligt Silvan Tomkins affektteori har vi människor 9 grundaffekter för att uppleva och uttrycka känslor. Grundaffekterna är indelade i tre huvudtyper:
Positiva affekter – välbehag/glädje och intresse/iver
Neutral affekt – förvåning/överraskning (som får oss att hoppa till)
Negativa affekter – vrede/raseri, avsky, avsmak, rädsla/skräck, ledsnad/förtvivlan, skam/förödmjukelse
Basaffekterna ligger enligt Tomkins till grund för ett stort antal typer av känsloreaktioner, vilka han kallar ”emotioner”. T.ex. ligger avsmak ltill grund för emotioner som förakt, nedlåtenhet och avståndstagande och avsky till emotioner som hat och fiendskap. Enligt Tomkins bör vi i relationer till andra människor rikta in oss på att förstärka varandras positiva känslor och undvika att framkalla negativa affekter hos varandra.
Känslorna har formats under människans utveckling för att ge oss större möjligheter att överleva. Känslor motiverar oss att agera på ett visst sätt i en viss situation, t.ex. har rädsla hjälpt oss att undvika det som är farligt och glädje/kärlek ökat chanserna för vår fortplantning.
Inom forskningsområdet affektiv neurovetenskap söker man svar på vilka områden i hjärnan som styr våra känslor och vad det är för kemiska processer som påverkar dem. Amygdala hjälper oss att göra bedömningen om något är bra eller dåligt. Ibland varnar amygdala överdrivet och i onödan som vid t.ex. fobier. När det gäller positiva känslor som t.ex. glädje och kärlek handlar det istället om hjärnans neurokemi och belöningssystem. Dopaminsignaler påverkar känsloupplevelser och beteende och har en central roll i belöningssystemet. En annan signalsubstans är serotonin som bland annat informerar hjärnan om sinnesstämning, vakenhet, hungerkänslor, illamående och smärta. Kortisol (stresshormoner), oxytocin (välbefinnandehormon) och opioider (t.ex. endorfin) påverkar också känslorna. Vi vet att beröring ökar oxytocinet som leder till känslor av välbehag. Känslor påverkas också direkt av våra ansiktsuttryck. En sorgsen känsla kan vi påverka till att bli mer positiv genom ett konstlat leende.
Som coacher kan vi hjälpa våra klienter att sortera ut vilka känslor som är förknippade med vilka situationer och hur det påverkar honom/henne. Vidare kan vi spegla och uppmärksamma klienten på ansiktsuttryck (rynka mellan pannan, mungipor uppåt eller nedåt etc.) och hur det påverkar känslor. Att sätta en penna på bredden mellan läpparna ger ett konstlat leende som skapar känslan av glädje.
Kort sagt: känslor hör absolut hemma i coachingen och det är viktigt att uppmärksamma dem och utforska hur de påverkar klienten i olika situationer i vardagen.